Å jag älskar henne så det gör ont

Jag sprang ner till centrum som var en bra bit från sjukhuset och det var mitt i vintern… jag ville ge Mor ”hopp om livet”…så jag ville köpa skor och kläder till Mor för att göra henne glad!! Jag kommer så väl ihåg hur jag rusade in i köpcentret. Köpte stövlar, nattlinne, tröjor, byxor, trosor, strumpor och massa annat. Jag hade så många påsar att jag tappade räkningen. Jag började kallsvettas. Jag ser rulltrappan framför mig och tänker bara ”måste skynda, måste skynda”…när jag handlöst faller nerför rulltrappan och alla påsar far runt mig som ett kaos…jag slår i mig hårt och börjar blöda men reser mig som om inget hänt och känner hur folk tittar. Jag hade lust att skrika: ”-Min mor är döende…fattar ni!!”

Plötsligt känner jag en hand på min axel och en kvinnas röst säger: ”-Kom in till mig i butiken…” Det var biträdet i en hälsokostbutik. Hon hade sett mig. ”-Kära barn, hur är det fatt?” Det räckte för att jag skulle tappa fattningen och tårarna rann nerför kinderna och jag förklarade att den jag älskade mest på jorden nu låg för döden och att jag hade lovat henne att hon skulle få leva… men att ingen läkare hade varken förmågan eller kunskapen att hjälpa henne….ja, allt rann ur mig och jag pratade utan att andas och jag kände hur hårt och fort hjärtat slog och att jag nu fått panikångest!

Biträdet tog fram en liten flaska med akutdroppar från Dr Bach. De gavs  vid trauman och chock…och hon droppade under min tunga och jag fick vatten med droppar i…och kan Ni tänka er att efter bara ett par minuter så kom jag ner i andning och hjärtat slog inte lika hårt längre och svetten i pannan slutade rinna… Vilka droppar!

Dropparna köpte jag och hade dem från den stunden i min byxficka…dygnet om!

 

Mamma på skidor
Mamma på skidor

 

Några ord på vägen…
”Vänlighet är den grund på vilken samhället vilar”

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *